Mossa, mossa på er alla människobarn
Skrivet fredag 30 december 2022 Publicerat: 31 december 2022
Valutakursen denna fredag: 100 Thb 30,32 kr. För en vecka sedan: 30,02 kr.

God fortsättning på julen, även om det gått en vecka. Årets sista veckoinlägg. Har 2022 gått fort eller? Ibland kan man tycka så. Tur jag har alla veckoinlägg att gå tillbaka till, se vad man har gjort det här året. Troligtvis en hel del, fast känslan är “vart tog det här året vägen”. Ring in de nya och ring ut de gamla veckoinläggen.

Alla bilder på sidan är klickbara för större storlek.

Minns ni det här från förra veckan?

Dags att berätta vad det handlar om. Lovade ju det. Ploen är inte ensam om detta har jag märkt på många forum. Det handlar om att diska plastförpackningar, som man bär hem när man handlat. Dessa vill man bara slänga, men icke. You are the boss säger jag, och diskar noga, mycket noga. Visst är det bra och kunna återvinna, men det finns gränser. Så när det är en del förpackningar som väntar i diskhon, tar jag dessa och går ut till soptunnan och slänger dem där. Men säger ingenting. Annars skulle vi ha hur mycket plast som helst i huset. Med vattenflaskorna är det en annan sak. De samlar vi i en stor säck, så kommer någon och hämtar upp dem när man ringer. Plus att man får några baht. 

Det här gillar jag inte

Från stora vägen, förbi oss, över järnvägen och långt bortanför den, sätter man upp stolpar för nya högspänningsledningar. Troligtvis för industriverksamheter som ska byggas längre bort. Man har bland annat rensat ett helt träsk från palmer, där man säkert ska bygga någonting. Skulle inte förvåna mig.
Gillade ändå att man lade ut plattor som grävaren kunde köra på. Allt för att inte förstöra vår ny väg.
Var kul och se bossen som hela tiden stod en bit ifrån, hade hjälm på huvudet. De som jobbade runt grävaren, under lyften av betongblock, hade ingen hjälm alls. Dessutom stod det safety first, på deras jackor där bak. Ja jisses.

5 bilder 1 film

Har sett andra stora arealer förberedas för byggen. Vägen till MacDonalds har vi ett tempel, där man flyttat på en hel begravningsplats. Allt för att få tillgång till mark. 

 

Julafton – lilla Venedig

Årets julafton strålade i sol. Snöfritt så långt ögat kunde nå. Men inte vattenfritt. Ja, ni har ju hört det här förut. Okej, gatan utanför, inte en droppe. Men på sidorna. Vägen som så småningom leder till McDonalds, påminde om kanalerna i Venedig. Vårt matställe på andra sidan, badade i vatten. Svårt att få gäster då, som vill äta där. De ledande i Samut Sakhon har fortfarande något att bita i.  

Inte fråga om, utan när

Trots vattenmassorna ända ner till människobyn, hoppar jag upp på min cykel för att fara dit. Dels ta ut pengar, men också se om jag kunde finna någon lottförsäljare. Ville ge i julklapp till någon här och några där. Men det fattade även ni, att hitta någon strax efter klockan 12:00 en julafton, att det var kört. Men inte jag. Så det fick bli några julklappar till Pava och barnbarnet Phupha i stället. Fick fixa lotter nästa dag.

När jag forsar fram där i dessa vattenmassor, ser jag hur rostig cykelkedjan är. Må den hålla vägen hem om inte annat. Jag får dock skylla mig själv, som inte spolar ren cykeln och smörjer in kedjan. Då blir det som det blir. Finns en cykelnisse om man far förbi DoHome. Får höra om de kan fixa en ny. Problemet är bara att vägen dit, numera är filer åt ett enda håll. Så då får jag gå tillbaka med cykeln en bra bit. Att cykla till nästa U-turn är alldeles för långt. Byter jag inte kedja nu, kommer den braka ihop när som helst.  

En lugn julafton

Ploens syskon, delar av dem, kom juldagen. Först pratades det om julafton, men ändrades av någon anledning. Så det blev en mycket lugn historia, självaste julafton. Pava, vår lilla tös var kvar här även denna dag.
Babben, årets julvärd, pratade om julstress och sina egna barndoms jular. Det kan jag säga er, att ska ni fira jul utan stress med alla tillbehör, ja då ska ni fira den utomlands. Så långt bort som möjligt. Julafton här hemma, var som vilken dag som helst. Visst lite jul hade vi väl kanske, i form av julskinka, sista slatten glögg och lite pynt. Men precis som tjuren Ferdinand, var jag ändå så lycklig. Med två damer i sin närhet, vad mer kan man begära så säg? Avslutade dagen med Babben som sagt och Kalle. Därefter lite bokläsning a la Kepler, innan John Blund tog över. Keplers böcker kan jag verkligen rekommendera. Läskigt spännande om polisen Joona Linna. Ibland lite väl mycket osannolika händelser, kan jag tycka. Men gastkramande är de. Just nu finns det 9 delar i serien om Joona Linna.

Juldagen

Var julafton lugn, blev det liv i luckan under juldagen. Några syskon, släktingar samlades för att käka mat. Alla bidrog med mat på ett eller annat sätt. Faktiskt första gången sedan jag kom hit, som vi har haft så här många på middag. Pava och barnbarnet Phupha, sprang omkring och härjade friskt. För att inte tala om damerna, när alla vill prata i mun på varandra. Men roligt hade de i alla fall.

Från vänster: dotterns svärmor, Pava med moster, yngre syster, Ploen, äldre syster

Annandagsbesök

Fick besök av två fina tomtetjejer, som levererade 5 backar vattenflaskor. Frågade tjejerna om jag fick ta ett kort, vilket var okej. Även om de inte var så intresserade. 

Löneförhöjning

Jo jag tackar. Plus ett lån borta på lägenheten. Blir ett rejält tillskott i kassan. Bara hoppas att kronan nu kan bli starkare mot omvärlden.

Här borde man vara nyårsafton

På bägge sidor av floden Chao Phraya som går genom Bangkok, kommer man vid midnatt bjuda på ett kraftfullt fyrverkeri. 30 000 fyrverkerier på bägge sidor om floden, kommer lysa upp himmelen. Ett av världens största enligt källor. Har sett ett fyrverkeri här en julafton från en båt, för ett par år sedan, och bara det var oerhört mäktigt. Men det kommer säkert gå bra med några tända värmeljus, i hemmets lugna vrå. 

Så kom jag då till sist

till Central Plaza, det stora köpcentret. De brukar pynta upp så fint till jul. Men faktum är att i år blev jag mycket besviken. Visst, den stora julgranen var på plats, men sedan var det inte så mycket mer. Inte om man jämför med tidigare år. Utanför hade man dukat upp en marknadsplats, med käk överallt. Kebabstället drog många kunder. Köpte någon thailändsk variant av räkomelett. Varför vet jag inte, då jag nyligen hade ätit hemma och var proppmätt. Har kanske börjat fastna i hjulen på en thailändsk klocka, där man äter varannan timme och tänker på mat övrig tid. 

Till sist

Med årets absolut sista veckoinlägg, får Ploen och undertecknad, önska er alla ett Gott Nytt År. Vi går nu mot ljusare tider. Dagarna blir längre. Fick man önska sig något, är det inte bara längre dagar, utan även en ljusare värld. Finns många utmaningar att ta hand om. Världens folk är värt ett bättre öde.
Ni som följt mig här under året, stort tack för det. Hoppas ni vill följa med mig in i 2022, förlåt jag menar 2023. Må så grankott allihop, och trevlig nyårshelg.