Small-medium-large

Mossa, mossa på er alla människobarn
Skrivet fredag 10 maj 2024 Publicerat: 11 maj 2024
Valutakursen denna fredag: 100 Thb 29,54 kr. För en vecka sedan: 29,50 kr.

Ibland kan man få se en större grupp med ungdomar samlade, där de står runt varandra. Vad gör de, vad har hänt? Går lite närmare, utan att för den skull visa min nyfikenhet. Då får jag se vad de gör. De väger sig. Ställer sig på vågen, petar i ett mynt och så hör man ett yes eller oh no. Ploen tycker jag blivit smal. Mycket möjligt. Ändå äter jag så mycket jag orkar. Fast jag känner mig aldrig lika hungrig här som i Sverige. Beror säkert mycket på klimatet, värmen. Sedan blir det inte heller så mycket fet mat. Mycket grönsaker, mat från havet är väl vad man petar i sig. De få pizzor, burgare man får i sig, lär knappast påverka. Så nästa gång jag spatserar förbi en våg, ska jag väga mig jag också. Peta i en 5-bathare och se vad vågen säger.
Detta får mig utsökt att tänka på veckans inlägg. Vad visar och säger den? Utan att behöva peta i en 5-bathare, ska vi se om det finns något att förtälja. Det är gratis med andra ord. Bara en sådan sak.

Alla bilder på sidan är klickbara för större storlek.

Men detta var inte gratis

Skickade efter lite “svenska” produkter. Kaviar, köttbullar och bruna bönor. Lite extra ättika i bönorna gjorde susen. Köttbullarna var okej. 

Sedan har jag köpt en annan grej också. Har sneglat länge på det. Ska jag eller ska jag inte köpa? Efter många youtubefilmer, så bestämde jag mig till slut. Återkommer vid ett senare tillfälle (kanske) vad det är i paketet.

 

Det ska helst vara på thaivis

Det finns en del ögonblick där vi tänker, gör lite olika. Köttbullarna jag skickade efter, ville jag ge några stycken till min vän hunden 2.0. Detta fick Ploen se, och ifrågasatte starkt. Hon hade köttslamsor som vi köpte på Makro sist, som var till hunden. Men om jag nu ville ge henne ett par köttbullar, måste jag väl kunna få göra det. Hon försökte stoppa mig med händer och ord, men jag gav mig inte. Min vän fick fem stycken köttbullar. Ändå hade jag väldigt många kvar. Det var min merit den dagen. Annars är det väldigt viktigt med meriter här i landet. Men tydligen beror det på vem som gör det och till vem eller till vad. 

En annan historia är när vi plockade in lite bär. Bär som jag vet myror lockas till. För att förhoppningsvis slippa dessa, satte jag tallriken med bär på ett saltkar. Dessutom kritade jag runt saltkaret. Men nej nej, så skulle jag inte göra. Bort med saltkaret, ner med fatet innanför kritningen jag gjort. Så har vi gjort tidigare också, med myror som sedan kröp omkring bland bären. Tänkte att saltkaret skulle göra det lite jobbigare för dem. Jag sa dock ingenting, man får välja sina strider.

Var inte helt ute och cyklade (tack för det)

Jag har tidigare vid ett par inlägg, skrivit om hur de skövlar skog runtomkring. Bland annat bortanför oss, vid apstället. Sorgligt och se detta kalhygge nu. Ja, jag har varit riktigt förba**ad. I veckan kunde jag läsa, att det jäser i stort sett i hela landet. Journalisten Kim Wadström som bor på Koh Lanta i Krabidistriktet, skriver på ett FB-inlägg följande: 

“Att skogen försvinner är en pågående miljöskandal i det tysta. Det senaste året har många rai mark röjts i Thailand. Thailändare över hela landet är upprörda över att skogen inte skyddas bättre. Också på Lanta gapar den röda jorden bar på stora markområden.
I en del fall ska man bygga villor, i andra är marken projekterad för att man hoppas sälja den till någon som vill bygga. Men många röjer också för att skatten är högre om skogen står kvar. På den tecknade kartan kan man se hur mycket skog som finns kvar i respektive provins. I Krabi finns bara 11-30 procent kvar”.

 

Man kan bara hoppas att man ger sjutton i träden mitt emot oss. Träsket behövs, vare sig man vill eller inte. 

En utslagen hjältinna

Hon är inte dum, min vän hunden 2.0. Hon har lärt sig nu, hur man skjuter upp skjutdörrarna till shopen. Allt för att söka lite frid och skugga. Men tyvärr tillåter inte Ploen det. Är dessutom bilen borta som hon oftast ligger under, får man hitta andra platser. Som här under klädställningen. Kakelgolvet kyler lite skulle jag tro. Det är inte lätt att vara hund eller människa i värmen.     

Jag stannade hemma

Någon släktings bror har tydligen gått bort. Men sitta och åka över två och en halvtimme enkel resa för munkar, avstod jag ifrån. Gillar absolut inte heller mörkerkörning här i landet. Vilket skulle bli på hemvägen. Ploen fick i alla fall sällskap med tre av sina syskon.

Hur går det med bokläsningen, kan man fråga sig

Jo då, det går bra. Ena deckaren efter den andra avlöser varandra. Dock har jag nu lämnat det mörka gränderna, jakt på mördare och begett mig ut i verkligheten. “I statens våld: En berättelse om SiS och de statliga ungdomshemmen”. En fruktansvärd beskrivelse, där unga, framförallt flickor utsätts för övervåld, sexuella övergrepp. Detta på en statlig institution.

“Hon säger att hon hellre dör än hamnar på SiS igen”. När Saras elvaåriga dotter tvångsvårdas på SiS får hon ingen behandling. Däremot utslagna tänder och ledskador efter våldsamma ingripanden av den statligt anställda personalen. Och hon är inte ensam om sina erfarenheter. Minns jag mådde riktigt illa, efter att ha sett Uppdrag granskning-De som kallades monster (går att se fram till den 31 dec 2024). Boken gör mig inte mindre illamående nu heller, men ack så viktigt att ta till sig om vad som händer. Att det får fortgå, övergår mitt förstånd.

Men jisses så härligt det var

Tror tisdagen vädermässigt, var den bästa dagen denna vecka. Ingen sol, starka vindar och några få droppar regn. Det var inte mer, än att man kunde räkna dropparna. Men man får vara glad för det lilla.

Det här skulle jag velat se själv

Ploens svärson la upp dessa bilder i veckan. Någonstans här i landet. Tror jag. De har nyligen kommit hem från Japan, så det kan ju vara därifrån också.

Nej, nu har inte jag mer tid

Dags att avrunda veckans inlägg. Har lite annat också att pyssla med. Det är de där jag skickade efter, som jag måste fördjupa mig i. Resultatet av de studierna, kanske dyker upp här så småningom. Ett bra resultat vill man även ha efter helgens V75-omgång. Det vore mumma det. Då ska jag köpa ett rejält saftigt köttben åt min vän hunden 2.0. Måste även göra en sista kontroll över det jag ska ha med mig till immigration. Blir ett besök dit nästa vecka för ett års extension. Sedan kan man slappna av ett år till. Men först av allt, mat. Blir utgång strax med bland annat Tom Yum, favoritsoppa nr 1. Må så grankott allihop, och trevlig helg.

“You can’t wait until life isn’t hard anymore before you decide to be happy”
Jane Marczewski    Mzansi Youth Choir’s Emotional Tribute