Så var det då dags för ännu ett inlägg. Tycker det inte var länge sedan jag satt här och skrev förra veckans rader. Men det är väl som jag kanske sagt tidigare, det är tätt mellan given, sa han som spelade kort med sig själv. Oki doki. Jag ska hur som haver, börja med att återvända till förra lördagen.

Tillsammans med Ploens dotter och familj, for vi till ett ställe i närheten för att fira Loy Krathong. Loy Krathong är en ljusfestival som firas i Thailand varje år i november vid fullmåne, i den tolfte månaden i den thailändska månkalendern. Vi var där tidigt på kvällen, då det inte skulle bli så sent för Mountain. Det är Ploens barnbarn som heter Phupha, vars namn betyder Mountain. Vi var nästan bland de första som satte en krathong i vattnet. En krathong är dekorerad med detaljerat vikta bananblad, tre rökelsepinnar och ett ljus. Ibland ingår ett litet mynt som ett erbjudande till flodandarna. Väldigt vackert när man ser hundratals flyta fram på vattnet med ljus tända. Dock var det lite svårt att få ljuset och brinna, då det blåste en del. Bilden nedan är lånad och är okej att använda. Googlar man på varför man firar Loy Krathong, hittade jag följande

Från det vi kom till det att vi for hem, hörde man munkarna som satt på rad, och förmedlade en massa texter. Vi var säkert där en timme. En hel del matstånd och annan försäljning fanns naturligtvis på plats. Munkarna på ena sidan, byx- och T-shirtförsäljare på den andra. Stod lite i kontrast till varandra. Men man tar väl alla chanser till försäljning, där det samlas mycket folk.


Vi återvände hem till byn och vår marknadsplats, nedanför templet. Här var det proppfullt med marknadsstånd och människor. Mat, godsaker till höger, mat, godsaker till vänster. Var det inte mat, så fanns allting annat att köpa. En och annan lottförsäljare, kläder, leksaker, akvariefiskar, telefontillbehör m.m. Det var folkfest utan dess like. Vi avslutade kvällen på ett litet matställe. Ja, jag var mätt redan, men de andra åt. Så det fick bli en öl för mig istället. Hem, trav och sedan i säng. Så var den lördagen till ända. Nedan lite bilder från kvällens två besök.

Klicka på en bild för större storlek och bläddra därifrån.


Måndagen vaknade jag trött som vanligt. Men det får jag skylla mig själv för. Läser mina Maria Werndeckare, som är svåra att bara lägga undan. Har bara två kvar nu i den serien. De två fick jag köpa, ty biblioteket hade dem inte ännu som E-bok.
Var solokvist  hela dagen, då Ploen for iväg till någon marknad med en grannkompis. Så det blev lite långfilm och bokläsning för min egen del. Skönt för Ploen och få lite egentid ibland också. Måndagen avslutades med fotboll, vilket innebar sent sänggående ännu en dag.

Läste att Sundsvalls gator står under vatten på en del ställen. Det gjorde vår gata också på tisdagsmorgonen när man vaknade. Igen! Börjar kanske bli lite tjatigt, jag vet, men så här mycket vatten har jag aldrig sett tidigare. Soptunnorna som tömts under måndagskvällen, låg nu och flöt långt upp bland våra växter. Helt sanslöst. Här borde man verkligen se över avloppen och kanske till och med bygga nytt.

Klicka på en bild för större storlek och bläddra därifrån.

I torsdags, trodde jag att det bara var onsdag. Jag som tycker dagarna går så fort ibland. Kan inte förstå hur det kunde bli så. Annars var det en lugn dag. Ploen gjorde klar en dräkt, jag läste min bok, diskade, rengjorde avloppet på ett handfat, där det blivit stopp. Då trodde jag min sista stund var kommen. Helt plötsligt satt jag där, med röret som går in i väggen, i min hand. Hade jag haft sönder något eller? Men det visade sig att röret satt bara inskjutet i väggen, och i en rörledningen av blå plast. Alla rörledningar är av blå plast här, ingjutna i väggen. Ni förstår om en sådan skulle spricka av någon anledning. Hur gör man då? 

Idag fredag, när detta skrives, han jag med en sväng ut och rensa i trädgården. Detta innan ev. vatten sveper in bland våra domäner igen. Hoppas dock det inte blir så mycket, den här gången.  Räcker med det som kommit redan. Värst är det när bilarna kommer, och skapar svallvågor. Drar med sig så mycket skräp. Har en bra kvast att sopa rent med. En av de bästa kvastar jag använt tror jag. Biter bra på blad som sitter klistrade mot marken. 


Dags att runda av en mycket lugn vecka. På söndag 8 november, blir det en dryga fyra timmars bilresa till The Vajiralongkorn Dam, Kanchanaburi. Även kallad Khao Laem-dammen. Dammen ligger tvärs över floden Khwae Noi, och bytte namn till Vajiralongkorn-dammen efter kung Vajiralongkorn den 13 juli 2001, då han blev kronprins. Det är den fakta jag har idag. Här blir vi bara en natt. Hur kul det är att se på en damm, får ni veta nästa lördag, här på bloggen. Om inte annat, så kan det vara trevligt och komma iväg ett par dagar. Hoppas dock inte det är fem gånger högre entré för mig, om man nu måste betala inträde. Då stannar jag utanför. Trevlig helg.