Mossa, mossa på er alla människobarn
Skrivet fredag 20 maj 2022 Publicerat: 21 maj 2022
Rena julafton nästa vecka. Böckerna Vardagar 6 och 7 av Ulf Lundell kommer ut då. Hoppas de finns som E-bok också. Senaste boken jag började läsa, var Polcirkeln av Liza Marklund. Har inte läst hennes böcker tidigare. Men jag var tvungen att helt enkelt släppa den. Kom aldrig riktigt in i den. Vet inte varför. Läser nu istället sju deckare i Hagforsserien av Ninni Schulman. Sedan väntar Lena Philipsson på mig. Möjligtvis att Lundell får tränga sig före Lena.
Rena julafton var det redan förra helgen. Två V75-bolag som jag är med i, fick sju rätt. Nu var det som vanligt att vi inte var ensamma om den bedriften. Men insatsen tillbaka och lite till, tackar man för. Plus på kontot den här gången med andra ord. Dock ej på bilen som jag ska berätta om den här veckan. Hur var det med Google maps som jag gjorde en liten cliffhanger på, i förra veckans inlägg? Svaret kommer nu. Likaså en liten tillbakablick över jobb man haft och ett roligt minne från ett av dem.
Alla bilder på sidan är klickbara för större storlek.
Jag på Google maps
Nja, kanske inte riktigt sant, men nästan. Brukar gärna sitta och vandra runt på gator i Google maps. Har visat Ploen Sundsvall och var jag har lägenheten i Korsta t.ex. Eller så vandrar jag runt här i Thailand, på ställen jag ännu inte varit på. Så kom jag av en händelse till vår gata. Såg att bilden var nytagen, 2021. Och vad fick jag se då? Jo, mina blåa “badtofflor” ute på trappan. Attans att jag inte var ute den dagen, då de passerade. Möjligt att de retuscherat bort mig, eller dolt mitt ansikte. Men men, man får var glad för det lilla, som flickan sa.
Hur gick det med bilen förra fredagen
Vi skulle möta upp Ploens ena syster och tre personer där vi ofta brukar käka. De hade varit hos oss innan, för att bland annat få lite bananer och naturligtvis, lite social samvaro. Vi åker efter i Ploens bil, då motorlampan började blinka. Hon stannar bilen och ringer svärsonen. Under tiden snabbgooglar jag på “blinkande motorlampa”. Får besked att att om den blinkar orange, vilket den gjorde, kan man köra till närmaste verkstad för undersökning. Svärsonen dyker upp på mopeden, och leder oss sedan till byns bilverkstad. Med kontrollinstrument, lokaliserar de felet. Två stavar som genererar elektricitet (?) måste tydligen bytas. Säger jag som har tummen mitt i hand, när det gäller bilar. Men det var nog så som jag fick det beskrivet. Vi lämnar bilen där på verkstaden, och svärsonen kör oss till restaurangen där de övriga har käkat, men väntat in oss. Efter maten ett par timmar senare, tillbaka till verkstaden som nu fixat bilen. Snabba ryck. Det är alltid toppklass på snabb service här i landet. Det är min upplevelse i alla fall, de gånger vi anlitat någon.
Nåväl, 5 700 Thb fattigare, kunde vi sedan åka hem med en fungerande bil. Tur att vi blev bjudna på maten. Nu blir det vatten, ris och nudlar de närmaste dagarna.
När jag blev Gudrun på stan
Nu som statsanställd, tänker jag på de jobb jag har haft. Har haft turen som aldrig varit arbetslös. Mitt första jobb som nyinflyttad i stan, var på fritidsgården i Bosvedjan. Bland det roligaste jobb jag har haft. Alla möten med trevliga ungdomar och vad vi åstadkom. Sedan blev det skola, hemtjänsten, fritids, data och sist Mediotek Sundsvall. Otroligt mycket fina och roliga år där också. Men nu var det Gudrun som det skulle handla om. Gick som sagt ett år och jobbade i hemtjänsten. Först i Bosvedjan, sedan nere på stan. Sitter en morgon, det här var på stan, för att gå igenom dagens jobb. Gruppchefen ringer en kvinna, och säger att det kommer en kille klockan 13:00 istället för ordinarie personal. På den tiden hade man sin fasta lilla grupp man gick till. Men kvinnan ville inte ha någon kille. Jo men han är bra och omtyckt, hör jag gruppchefen säga. Jag säger lågt till henne då, hälsa att Gudrun kommer. Vilket hon gjorde. Jag hade blivit lite förvarnad om att vara noga med städningen och att hon dessutom att fullt med småpynt överallt. Var försiktig. Sagt och gjort. Klockan 13:00 ringer jag på dörren. Kvinnan öppnar och jag berättar vem jag är. Ja men det skulle komma en Gudrun säger hon. Ja men det är jag det, och småler med huvudet på sned. Hon kan inte inte annat än småskratta lite och välkomnar mig in. När jag kommer in med dammsugaren i vardagsrummet får jag en rejäl chock. Jisses vad småpynt hon hade. Tror jag slet över en timme i det där rummet. Inte ett dammkorn lämnade jag efter mig.
Morgonen efter då jag kommer till jobbet, berättar gruppchefen att telefonen gått varm på morgonen. Hon var alltid före oss för att ev. ta emot samtal. Det visade sig att kvinnan jag var hos dagen innan, hade väl ringt en del väninnor som hade med oss att göra och nu berättat om mig, Gudrun. Nu hade de ringt som sagt på morgonen, och alla ville att den där Gudrun skulle komma till dem. Från den dagen blev Gudrun för hela slanten. Och hon lever nog kvar lite i mig fortfarande.
Väder och sport
Värmen dominerar den här veckan. Precis som AIK gör i fotbollen. Dominerar där också. Vilket man tyvärr inte kan säga om Giffarna. Sundsvall, we have a problem. Efter den sena kvällsmatchen på söndagen, väntade ännu en sen match under måndagen, Djurgården-Malmö FF. Smög försiktigt upp och ner till TV:n när Ploen somnat. Men det är egentligen okej utan att jag behöver smyga. Are you happy, i am happy säger hon bara. Vilket inte är så bara. Eller finns där en räv bakom örat? Hmmm…
Det här är lite kul faktiskt
Sedan modersmjölkens dagar har man det i sig, i alla fall jag, att man fäller ned toalocket efter besök. Så gör jag även här i huset, där vi har två toaletter. Men det är bara jag som gör så. Har inte sagt något om det, och kommer inte göra det heller. Ska bli kul och se om det kommer ske någon gång från Ploens sida. Då kanske, men det tvivlar jag på, kommer jag säga något. Det enda jag morrar över ibland, är när det lämnas skålar med något sött, som drar till sig småmyror. Dock morrar jag med ett leende, allt för att undvika tysta leken. Den är inte roligt.
Frukt, mat bara rasar in
Vänner till Ploen, eller dotter har många av dem när de kommer till oss, med sig mat, frukter. Grannen i området bakom oss, slänger ofta in påsar med något ätbart. I torsdags, kom en kompis med en korg fylld av gåvor. Det var ris, frukt och lite smågott. En sak är i alla fall säker, det är att man aldrig behöver gå och lägga sig hungrig.
Apropå frukt och mat
Är steget inte så himla långt till kaffe. Själv går jag på Nescafé 3in1, snabbkaffe, mjölk och socker, vars påsar har en försvinnande åtgång. Dricker sorten med minst socker i. 27 påsar på totalt 405 gram kostar typ 88 Thb. Dryga 25 kronor. I Sverige kostar 10 påsar nästan 30 kronor. Hittade på en nätbutik här i Thailand, Löfbergs lila för 695 Thb. Dryga 200 kronor. Tror jag fortsätter med mitt Nescafé.
Auf wiedersehen
Ja men det var den här veckan då. Inte så mycket mer att förtälja. Har jag glömt något, så får vi väl ta det nästa vecka. Laddar för ännu en helg med det gamla vanliga. Lördag blir det nog mat ute någonstans, tror jag. Löning den här helgen är det också. Jo jag tackar jag. Tror det kom redan i torsdags faktiskt. Delar av den. Går väldigt smidigt att föra över pengar hit från Sverige. Tar bara några sekunder, så finns de här på kontot. Hyfsad kurs blir det trots överföringsavgift.
Nu ska jag sätta mig och titta på en massa olika dokumentärer. Alltifrån Gene Kelly till krigets fasor, då och idag. Några samhällsprogram ska jag nog också hinna med. Må så grankott allihop, och trevlig helg.