Mossa, mossa på er alla människobarn
Skrivet onsdag 31 januari 2024 Publicerat: 3 februari 2024
Valutakursen denna onsdag: 100 Thb 29,42 kr. För en vecka sedan: 29,32 kr.
Kortversion 2.0 av veckans inlägg är då ett faktum. På torsdag åker vi till Cha Am, strax norr om Hua Hin. Helt ny plats för mig. Bara åkt igenom tidigare. Hem på söndag. Konstaterar att vi har en ny månad också. Dessutom är det skottår. Vi har väl egentligen skottår varje år. I alla fall när snön kommer. Gammalt skämt, jag vet men…
Innan vi nu far iväg, har vi något att förtälja sedan förra inlägget?
Alla bilder på sidan är klickbara för större storlek.
360-bilder - gör så här
Hade helst velat slippa
Då har man börjat hänga upp kraftledningarna på andra sidan gatan. Känns inte direkt så där övertygande kul. Vet inte hur mycket som kommer levereras i dessa ledningar. Kan man stå på gatan och få en korv grillad, ja då är det illa.
Alltid snabba leveranser
Gjorde beställning dag ett. Dag två kommer paketet. Antingen med budbil eller som på bilden, MC-bud.
Gudomliga oaser
Är man ute och åker, är det lätt att bli törstig eller hungrig. Speciellt om man heter Ploen. Gäller mig också, men inte lika ofta om jag så säger. Då kan man hitta en liten kaffebod utefter vägen, där kaffe eller kall läsk kan inhandlas. Mitt i ingenstans står de. Matställen som den på bilden finns det gott om. Här är det helt öppet utåt, plåttak och massa bord. Väldigt enkelt med andra ord. Oftast mycket folk. De säger att man ska äta där thailändarna äter. Här åt jag kyckling med ris, och så fick man en flaska vatten till. Gott var det och mätt blir man.
Livsfarligt med marknader
I alla fall om man går på eftermiddagen och solen skiner. Det är dessa parasoller och markiser som sitter på bra höjd för en thai, men inte för mig. Får snudd gå på knäna om jag ska undvika springa in i dem. Går jag vid sidan om, jag då måste jag se upp för rep och snören, som håller dessa markiser uppe. Evigt duckande hela tiden.
Dancing shrimps
Vid ett marknadsstånd där jag slapp ducka, hittade jag en durk med skuttande varelser. Ploen berättade att det var dancing shrimps. Ja ha svarade jag, och fattade ingenting. Väl hemma, var jag tvungen att googla på det. Där fann jag följande text:
“Dancing Shrimps eller Goong Ten (กุ้งเต้น) är en krispig blandad sallad som bokstavligen kryper med små små genomskinliga räkor som förgäves försöker vicka sig fram till friheten. Räkorna serveras med mycket kryddig, vitlökig och limig sås och är populär i nordöstra Thailand”.
Fann en del filmer på Youtube, där personer äter denna sallad med dancing shrimps.
Nytt försök
I måndags gjorde vi ett nytt försök att besöka Red bridge. Sist blåste och regnade det. Men nu var det var soligt och varmt, så vad kunde gå fel. Även denna gång hängde en av Ploens systrar med. Mycket folk och fiskmås. Självklart kunde man köpa godbitar att mata måsarna med. Här kan man göra affärer på det mesta. Ut med handen laddad med käk, så kom de vita havsörnarna och plockade av godbitarna. Här käkade vi också, innan vi tog en lång promenad på den 700 meter långa Red bridge, samtidigt som solen försvann bakom horisonten.
3 bilder, 1 film
På restaurangen bordet bredvid, satt två män och tre kvinnor. Männen och en kvinna drack bl.a. thailändsk whisky. Nu ska jag hålla ögonen på dem, för att se vem som kör därifrån. Så tänkte jag, och så blev det. Gissa vem som körde? Ja inte var det någon av kvinnorna. Tragiskt. Inte undra på att det händer så mycket olyckor i det här landet. Det är inte heller första gången jag ser något dylikt. Rent ut sagt blir jag bara förba**ad.
Vi lämnade Red bridge i en vacker solnedgång. Ploens syster började redan prata om att fira min födelsedag här, fast på ett annat matställe strax bredvid, där vi nyss ätit. Hon har bra koll över födelsedagar, den damen.
Äh, vad säger ni? Ska vi inte ta och slänga in ett par 360-bilder också från Red bridge? Jag hade ju ändå den kameran med mig. Första bilden är från ena delen av Red bridge. Bild 2 är början på den andra delen, men närmare måsarna.
Sawadee krap
Ploen pockar på uppmärksamheten. Dags att packa för vår lilla 4-dagarstripp. Ombyte för varje dag, samt några extraplagg utifall att man spiller eller liknande. Ploen brukar vara bra på att packa för oss två. Brukar räcka med en kabinväska. Resan till vårt mål, ska enligt Google map ta 1 tim. 22 min. Man börjar kunna vägen söderut nu, vilket gör att den känns lite tråkig. Men det är bara och gilla läget. Hoppas på lugn trafik dit och hem. Rapport från vår lilla tripp, kommer i nästa veckas inlägg. Må så grankott allihop, och trevlig helg.
“You can’t wait until life isn’t hard anymore before you decide to be happy”
Jane Marczewski Mzansi Youth Choir’s Emotional Tribute
Jane "Nightbirde" Marczewski
Jane Marczewski slog igenom i den 16:e säsongen av ”America’s got talent” hösten 2021 under artistnamnet ”Nightbirde”.
I programmet berättade hon att hon där och då hade cancer i lungorna, ryggraden och levern.
– Jag har två procents chans till överlevnad, men två procent är inte noll. Två procent är något och jag önskar att folk visste hur fantastiskt det är, sa hon.
Hennes auditionframträdande med egenskrivna låten ”It’s ok” har i skrivande stund fått över 40 miljoner visningar på Youtube. Hon gick bort den 19 februari 2022, 31 år gammal
Hennes framträdande berörde även mig. Så pass mycket att jag ser det i stort varje vecka. Hämtar någon slags kraft, hur konstigt det än kan låta. Janes ord “You can't wait until life isn't hard anymore before you decide to be happy” är något jag numera alltid bär med mig.
2023 dyker så Mzansi Youth Choir's från Sydafrika upp i programmet. Där framför de en otroligt känslofylld tribute på "It's ok". Den ser jag också varje vecka. Så länken till vänster är Janes framträdande. Den till höger är framträdandet Mzansi Youth Choir's gjorde. Dessa länkar kommer alltid finnas med i mina veckoinlägg. Som en påminnelse om livet och Janes ord.
