Köpa månader är man ju inte direkt van vid. Men idag har det skett. Med en rejäl hög papper, stegade vi in på immigration här i Samut Sakhon, för att köpa två månaders uppehälle. Självklart skulle det vara kopior på allt, underskrift på alla papper, både fram- och baksida. Tror pappershögen passerade fem damer, varav några damer fick högen flera gånger, innan jag fick passet med stämpel. Här har vi ingen arbetslöshet. Det här landet skulle behöva någon form av Bank-ID. Här är allt så enormt analogt.
Apropå app, ska alla passagerare som landar på landets flygplatser f.o.m. den 12 mars, ha en app på sin telefon med en del uppgifter ifyllda och som man ska visa upp, typ vid passkontrollen. Tänk och se alla passagerare efter att ha klivit av planet, stå där och ladda ned appen. Fylla i uppgifterna och sedan vandra mot passkontrollen. Dessutom har man redan fyllt i en lapp på planet med personliga uppgifter samt lite till. Hur gör de som inte har en mobil, eller ett par där bara en av dem har mobil.? Låt säga att jag kommer från Sverige, har inte Telenor (här i landet är det samma taxa med Telenor som i Sverige) jag kör med Telia som blir kopplat med något Thailändskt telebolag. Av tidigare erfarenhet, vet jag hur snabbt kostnaderna kan rassla iväg. Kan bli en dyr app i slutändan som normalt är gratis.
Hur som haver. Ska nu försöka koppla av i en dryga månad, innan vi gör ett nytt försök med ansökan om extension på ett år. Om inte det går, så får jag väl ta första bästa plan hem. Får vara här till 15 maj. Här kan reglerna ändras och tolkas på olika sätt, från den ena dagen till den andra. Om det vittnar många berättelser om.
