Mossa, mossa på er alla människobarn
Skrivet fredag 21 januari 2022 Publicerat: 22 januari 2022

Motion är hälsa och välstånd. Våra kvällsturer med cykling och promenader kombinerat, är perfekt för kroppen. Det biter bra då man ska cykla hem och över en bro, med kraftig lutning och lite motvind på det. Sedan återstår ett par mindre puckelbroar, även de med kraftig lutning. Det blir i genomsnitt en mil typ per cykeltur inklusive promenad.
Ploens dotter med familj är åter hemma. På stan förbereder sig folket för det kinesiska nyåret. Dekorationer etc. som sätts upp lite här och där. Även i det stora centrumhuset Central Plaza, där man nu plockat bort julen, för att förbereda sig inför det kinesiska nyåret. Blir väl en tur dit när de är klara, för att kika lite. Så småningom lär man väl märka av det här på gatan, då det ska smällas och firas. Liv av ett annat slag på gatan, skedde nu i veckan på morgonen.  

Alla bilder på sidan är klickbara för större storlek.

Jag gör som jag vill

Så resonerar i alla fall kvinnan på andra sidan gatan. Hon som bor med stampat jordgolv. Vaknade en morgon, av ett himla liv ute på gatan. Hörde höga röster som stod och skällde på varandra. Kvinnan som har matstället bredvid, beklagade sig över det stora svarta skynke som nu hängts upp. Hon tyckte det skymde matstället, för de som för henne kommer från vänster på gatan. Samma reaktion hade jag också, då jag sett detta dagen innan. Nu stod de där och tjattrade med varandra. Var nästan beredd att dra fram vattenslangen, och spruta vatten på dem. Få dem att tagga ner lite. Till slut la sig lugnet över dem, men skynket hänger fortfarande kvar.   

För drygt en vecka sedan

Förra söndagen var jag trött. Riktigt trött. Satt uppe till sent efter midnatt. V75. Sedan dusch för att hoppa i säng. Där avslutade jag min andra bok i serien med Fabian Risk av Stefan Ahnhem. Böcker som man vill läsa från pärm till pärm, även om det nu är E-böcker jag läser. Upp runt halvåttatiden, frukost. Sedan kände jag bara hur tröttheten låg över mig, mer eller mindre hela dagen. Ploen drog iväg på begravning av en munk, så då fick jag tid till lite vila. Sedan gick resten av min vakna tid, åt till tredje delen med Fabian. Vilket för övrigt den gjort med övriga delar, nästan resten av den här veckan. Det är bland de mest hårdkokta av svenska deckare jag läst. Här sparar man verkligen inte på krutet. Spänningen är olidlig hela tiden. Nu har jag bara den sista och sjätte delen kvar.

Ploen, Ploen…    

Ligger som sagt och läser, då jag hör någon ropa efter Ploen ett par gånger. Det är Bee, min privata frisör. Ploen kommer ner från övervåningen. Dags för klippning säger hon till mig. Tyckte kanske själv att det inte behövdes, men det var bara snällt att sätta sig på stolen. Hon är duktig Bee. 60 baht vill hon ha, men jag betalar alltid 100 baht. Nu är jag nästan, men bara nästan som en igelkott där bak. 

Från fläsk till…

Då priserna skenat iväg på griskött, har många ersatt detta med krokodilkött. Smaken sägs påminna om kyckling. Kyckling är just nu billigare än griskött, så en del väljer det alternativet också. Ägg har också ökat i pris. Det sägs att regeringen försöker hitta åtgärder för att få kontroll på priserna. Vi får se hur det blir med den saken. Har man råd och köpa ubåtar och stridsflygplan, borde man ha råd att hjälpa folket också.

Från fotbollslaget i grottan till Philip Jönsson 

Förra veckan såg jag en dokumentär om fotbollslaget som fastnade i en vattenfylld grotta. Den här veckan, i tisdags såg jag en intervju med Philip Jönsson, som tog Sveriges enda guld vid Paralympics i Tokyo i luftgevärsskytte. Det är inte en intervju på typ 3-4 minuter. Nej, den är nästan 21 minuter lång. Respekt. Så även den här veckan, var inte ett öga torrt heller. Finns att se på SVT Play fram till 15 januari 2023. Efter det, kommer jag ha den i min filmsamling. Eller förresten, det har jag redan.

Då var det dags igen

Inget vatten förra veckan på gatan. Där stod jag med en nyinköpt båt till ingen nytta. Trodde jag. För den här veckan kom vattnet tillbaka. Det var bara att plocka fram den lilla båten och sjösätta den. Suck.

Om det hade räckt med båten ändå. Nej, nej. Nu var det dags att även ta fram musfällan. Skulle koka lite vatten vid gasolspisen, då jag får se en mus springa där. Jagade in den bland Ploens förråd av säckar med tyg. Där satt den nu och tryckte någonstans. Så det var bara och ladda fällan och hoppas på det bästa. Sådant man får leva med här.

Tre timmar senare

Var svårt att avstå mitt smörgåspålägg. Tog inte mer än tre timmar, så var den infångad. Stor var den rackaren också. Jämfört med de som vi fångat tidigare. Arg var den också, vilket jag kan förstå. Fräste åt mig när jag kom nära. Men nu är den utsläppt i det fria, och jag hoppas vi slipper se varandra igen.

Wat Don Wai

Visst, det tar cirka 45 minuter att åka dit, men vill man vara fin får man lida pin. Den stora flodmarknaden Don Wai Floating Market, med dess labyrinter av gångar och försäljare. Ligger norrut från Samut Sakhon. En kompis till Ploen kom förbi och fråga om vi ville hänga på. Tackar som frågar sa jag. Älskar det här stället. Har skrivit om den här platsen tidigare, men det kan vara värt med en liten repris.

Wat Don Wai är ett Buddhisttempel som inne i området, inrymmer denna marknad. Försäljare, som nästan är värre än kostymförsäljarna var en gång i tiden, i turistområdena. De är på en hela tiden, ropar och vill att man ska handla eller kanske rent av smaka på deras produkter. Härifrån behöver man inte gå hungrig, det är en sak som är säker. Närmast floden inom marknadsområdet, trängs en del matställen om man vill gå dit och käka istället. På den här marknaden, precis som på många andra, kan man handla det mesta. Det som fascinerar mig, är att det är så vackert upplagt det man säljer. Det sprakar av färger överallt. Kryddor, grönsaker, fisk, kött etc. Så luktar det gott också, från grytorna av mat som tillagas på plats, och som man kan inhandla. 

Men först så måste vi äta, innan vi gav oss i kast med inköpen. När vi återvände senare till bilen med händer fulla, inser vi att det blir nog ingen hemfärd på direkten. För där hade man parkerat sina bilar, vilket gjorde att vi kom inte ut någonstans. Trots en parkeringsvakt på plats, vars nytta man hade önskat mer av, så var vi omringade av bilar. Vi hade parkerat rätt och riktigt, men inte de bakom oss. Och ingen bil gick heller att rulla fram. Det är ganska vanligt annars, att man parkerar in någon, men drar inte åt handbromsen. Vilket gör att den som sitter fast, får rulla bilen bort bilen som blockerar. Framförallt har jag sett detta i stora parkeringshus vid köpcentra. Som tur var, blev inte väntan så lång innan vi kunde fara hemåt igen. Runt en kvart typ. Just då kändes det inte roligt, men så här efteråt, kan man nästan skratta åt det. Welcome to Thailand.

14 bilder

Hygglig vecka

Klippning, sjösatt ekan, fångat en stor mus, gräl på gatan, marknad, cykelturer. Det har nästan varit som på bio. Varje dag som en ny scen. Tänker fortfarande på den där musen. Jädrar vad den fräste åt mig. Trodde väl den var Clint Eastwood och kunde skrämma upp mig. Men den var snabbt ur buren när jag släppte den, och försvann kvickare än en avlöning. Som statlig anställd var det löning i veckan. Här försvinner den inte lika fort som musen gjorde. Tack och lov för det.
Nu är det två dagar kvar på den här veckan. Än kan det fortfarande hända mycket. Men om det vet jag ingenting nu. Jag är trots allt nöjd med det som har varit. Det som skulle kunna toppa det hela, är att någon av våra tippade hästar i varje lopp vinner, och att sju rätt på travet då är ett faktum. Må så grankott allihop, och trevlig helg.