Mossa, mossa på er alla människobarn
Skrivet fredag 17 november 2023 Publicerat: 18 november 2023
Valutakursen denna fredag: 100 Thb 30,11 kr. För en vecka sedan: 30,48 kr.
Löningshelg. Jo jag tackar för det. Utförsel av svenska kronor till annat land, fungerar bra och blixtsnabbt. Tyvärr inte så högt värderade, dessa kronor. Kursen går ju upp och ner. Även om den stärkts lite den här veckan. Men å andra sidan, känns det som prishöjningarna i Sverige är större, än vad jag får betala mer för bahten här. Ska vara bankräntan då, för lägenheten som höjts en del. En lunch ute här på andra sidan gatan, 15 kronor. Hemma i Sverige runt 100-lappen typ. Nej, jag tror jag stannar här ett tag till. För stannar jag inte, kan det ju inte heller bli något veckans inlägg. I alla fall inte från Thailand. Det är väl lika bra att vi kör igång veckans inventering.
Alla bilder på sidan är klickbara för större storlek.
360-bilder - gör så här
Vi börjar med en god nyhet
I veckan kom förslaget för alla europeiska resenärer. Visumfritt i 60 dagar, med möjlighet att förlänga med ytterligare 30 dagar. Bra för de som vill stanna längre, än nuvarande visumfria 30 dagar. Slippa böket med visumansökan. Som görs enbart över nätet numera. Många tycker det kan vara lite krångligt. Som sagt, ett förslag som sedan måste beslutas av regeringen. Bara att invänta när detta eventuellt kan sjösättas och vilka regler som kommer att gälla.
Fortsätter med en mindre god nyhet
Fick precis besked om att en jordbävning ägt rum i Myanmar (Burma), nu under fredagsmorgonen klockan 08.37 Enligt en god vän, ska den ha känts långt in i norra delarna av Thailand. Läste att även människor i Bangkok känt av jordbävningen. Jordbävningens epicentrum rapporterades vara cirka nio kilometer under jord. Följdes av fyra efterskalv.
Dags att återuppstå
Minnesgoda läsare minns kanske att jag startade restaurangrörelse. The Ant Restaurang. Här bjöd jag på en myrmåltid de sent skulle glömma. Antingen föll den inte dem i smaken eller så var det något annat. Helt plötsligt så hade jag inga gäster längre. Jag fick helt sonika plocka ner skylten.
Men nu så har tydligen en ny generation börjat dyka upp, och efterfråga om käk. Självklart ska de få mat. Jag är inte den som är den. Nu ska jag servera en lyxigare historia än förra gången. En måltid som kommer göra dem proppmätta. Ja så mätta, att de troligtvis inte orkar komma tillbaka. Men det gör inte så mycket, då jag har annat för mig på dagarna. Men nu åker skylten upp i alla fall, så får vi ser hur länge den kommer sitta upp. Komsi komsi nu, era små kryp.
Skenet bedrar
Vi har (?) varit inne i en rejäl regnperiod. Kan vara fint hela dagen, och när mörkret börjar lägga sig, uppenbarar sig en vacker himmel. Men knappt tio minuter efter jag tog den vänstra bilden, drog ett rejält oväder igång. Den högra tagen dagarna efter, visar ändå vilket oväder vi fick den där kvällen med vacker himmel.
Regnar det fortfarande in i shopen? Både nej och ja på den frågan. Det tredje och sista arbetslaget som var här, fixade till så att de numera inte regnar in. Däremot blir det lite fukt på ett par ställen. Detta på grund av fuskarbete från första arbetslaget. Av någon anledning tog man bort de gamla golvplattorna på balkongen, som ersattes med nya. Knackar man på en del av dem, så låter det ihåligt. Här rinner troligtvis vatten igenom fogarna, och ner i håligheterna under vissa plattor. Det är inga mängder som gör att det droppar i shopen, men det räcker för att det ska bli fuktfläckar i taket. Så nu har vi köpt nya plattor, cement etc. som väntar på att få bli ditlagda. Under tiden har Ploen faktiskt, lag dit den presenning jag köpte i våras. Då ville jag lägga ut den över hela taket, men fick inte av någon anledning. Tror Ploen var rädd för att den skulle blåsa bort typ. Ja ja, den kom till nytta till slut i alla fall.
Klart man var på plats
(hamnade till och med på bild)
Klär man bara på sig ordentligt, så finns det inget dåligt väder. När man sedan har Lisa Nilsson på scen, då blir man extra varm. I alla fall jag. Lyslördag i Sundsvall, ett arrangemang som startade år 2008. Man har följt det genom åren, antingen på plats eller sett på sändningen över nätet. I år ville jag inte missa Lisa Nilsson. Snön yrde lite men vad gjorde det. Lisas framförande av Stad i ljus, var riktigt bra om man frågar mig. Himlen runt hörnet likaså. En klassiker.
Fullt upp i butikerna
Sminkas och kläs. Ja det var fullt upp här förra helgen. Lördagskvällen gick till att packa lådor med kläder. Tidig söndagsmorgon vidare till frisörskan. Där väntade ett antal damer på att få bli sminkade och påklädda. De såg inte speciellt glada ut tycker jag. Men de kanske varit upp långt före tuppen, så eventuell trötthet infann sig väl. Men fina blev de hur som haver.
Men allt har ett pris. Min frisörska ligger nu på sjukhus. Troligtvis utmattning plus att det var något med magen. Vi var och hälsade på under torsdagen. Nu vet inte jag om det här var ett privat sjukhus eller inte. Men ett stort eget rum hade hon. Var faktiskt som ett hotellrum. Badrum med dusch, toa, tv, kylskåp, besökssoffa etc. Får hoppas hon frisknar till snabbt.
Tjo ho
Vad gör jag då, när Ploen är borta på längre jobb, som det ovan? Jo, jag kikar på en av mina verkliga favoritserier, Bosch, med en av mina favoritskådisar, Titus Welliver. Han är som klippt och skuren för den här serien. Tidigare serien Bosch gick i 7 säsonger, där han arbetade som kommissarie. Nu är han tillbaka som privatutredare i serien Bosch: Legacy. Är nu inne på säsong två, som jag väntat på. De första 7 säsongerna i Bosch-serien, såg jag rakt av för ett par år sedan. Dag efter dag. Ibland är det inte svårt att få dagarna att gå extra fort här.
Sundsvalls järnvägsstation fast i thaistyle
Ser inte mycket ut för världen precis, vår järnvägsstation. Bang Krachao heter den. Det är här vi kliver på när vi åker till Maeklong railway market. Tog cykeln i måndags för att fota lite. När jag är precis på väg därifrån, hör jag tåget komma. Startade 360-kameran för att filma. Tyvärr räcker inte min lilla dator till för filmredigering, så ni får nöja er med en stillbild.
På andra sidan järnvägen, hör jag ett par röster. Det är två killar som badar. Såg inte direkt rent ut det vattnet, men roligt hade de tydligen.
Elefanten är Thailands nationalsymbol
Elefanten har betytt så mycket för Thailand genom åren att den fått en egen nationaldag, nämligen den 13 Mars. Elefanten har varit en ovärderlig hjälp inom skogsindustrin och även hjälpt till att utkämpa krig. Men…
Trots egen nationaldag, är det många elefanter som far illa. Till det bidrar vi turister väldigt mycket. Elefantridning är väldigt populärt på många ställen. Något vi absolut inte borde göra. Ej heller bada tillsammans med dem. Här i Thailand finns det endast 10 godkända elefantcamp. Journalisten Kim Wadström på Koh Lanta, skrev i veckan ett par inlägg om elefantcamp. För den som vill, kan läsa hennes inlägg här nedan. Det var mycket intressant. Sammanfattningsvis, hur vet man om en elefantcamp är ok eller inte?
Det är inte svårt att veta vilket sanctuary som är elefantvänligt. Det tar bara några minuter. Utmärkande är:
• Du får inte röra elefanterna.
• Du får inte mata, bada eller rida.
• Det finns inga babyelefanter och uppfödning in i fångenskap.
• Det finns inga inhägnade områden med staket och de är inte bundna dagtid.
Här finns mer information hur man kan bli en elefantvänlig turist.
Del 1 - 10 elefantvänliga camp Text: Kim Wadström
ALLT FLER ELEFANT-SANCTUARIES
- Men bara tio i Thailand är elefantvänliga
Elefantens betydelse för thailändsk kultur kan inte överskattas. Genom århundraden har elefanten använts som transportmedel, vid jakt, som skogsmaskiner och som en föregångare till dagens stridsvagn i strid. För thailändska kungar betydde den makt.
I modern tid har den betytt stora inkomster från turistindustrin. När industriell skogsavverkning förbjöds 1989 blev många arbetselefanter överflödiga och deras mahouter, kwan chang som de egentligen heter, också de arbetslösa.
Det var då man kunde se tiggande kwan changs driva sina elefanter längs vägar och gator. De flesta sögs till slut upp av den växande turistindustrin där de framför allt erbjudit ridturer och cirkusshower. Dessutom blev det förbjudet att föra in elefanter i stadsmiljö.
Arbetselefanterna räckte dock inte till för att mätta turistindustrin. Därför fångades också vilda djur. En brutal hantering som numera så gott som upphört eftersom Thailand skärpt sin lagstiftning. Det är betydligt svårare för korrupta tjänstemän att delta i illegal handel. Att transportera vilda elefanter utan att få oönskad uppmärksamhet är också mycket svårt.
Idag tror man att det finns cirka 4000 vilda elefanter, antalet växer, och 3800 i fångenskap. Bara 200 ägs av regeringen, övriga arbetar för sitt uppehälle i turistindustrin. Thailand är förmodligen det enda land där de flesta är privatägda.
Under pandemin kollapsade turistindustrin. Många kwan chang och deras elefanter vandrade därför hem till sina byar. En del av elefanterna fick en fristad i skogar ägda av kommuner och byar. Andra förstörde odlingar och plantager.
En elefant väger upp till 5 ton, äter 5 till 10 procent av sin kroppsvikt varje dag och kräver konstant medicinsk övervakning. Att hålla elefant är mycket tidskrävande och kostsamt, 20 000 - 50 000 baht i månaden.
När turistinkomsterna rasade under pandemin följde värdet på elefanter med ned. Som mest värdefulla var de i slutet på 2000-talet då de såldes för 3-4 miljoner baht. Därefter föll värdet till 1-2 miljoner. Nu sägs det ha sjunkit till endast en halv till en miljon baht.
Många ägare tillhör familjer som varit kwan chang i hundratals år. De har starka band till sina elefanter och kwan chang-kulturen. Trots att många är djupt skuldsatta vill de inte ge upp sina elefanter.
Samtidigt är elefantindustrin på väg att förändras. Under påtryckningar från djurrättsorganisationer slutade man först med cirkusakter. Före pandemin red 28 procent av turisterna på elefanter, men nu är också ridning på väg bort.
Elefantindustrin har uppfattat att turisterna inte längre tycker att det är etiskt med ridning och shower. Istället översvämmas Thailand av läger som påstår sig vara elefantvänliga sanctuaries.
- Men dessa sanctuaries handlar inte om att bry sig om elefanter eller om att ha bra aktiviteter för elefanter. Istället handlar de om hur väl de kan få folk att tro att de älskar elefanter, säger Theerapat Trungprakan, som leder Thailand Elephant Alliance Association (TEAA).
Elefanter lever lika länge som vi, det kommer alltså att ta decennier innan elefantindustrin dör ut. Det är viktigt att det inte förekommer uppfödning så att fler föds in i fångenskap. Samtidigt måste de som lever i fångenskap försörjas och få bra liv.
World Animal Protection är en av världens största djurrättsorganisationer. De arbetar med att få elefantägare inom skogs- och turistindustrin att bilda kooperativ som förbättrar både människors och elefanters liv.
Enligt WAP finns idag bara tio verkligt elefantvänliga sanctuaries i Thailand, varav ett på Koh Lanta: Following Giants.
Eftersom det finns ytterligare tre så kallade sanctuaries på Koh Lanta har många turister svårt att hitta rätt. Som för att öka förvirringen - alla fyra ligger på samma plats.
Men spelar det då någon roll om elefantlägret är elefantvänligt eller inte? Det ligger ju på samma plats och inget av lägren tillåter ridning.
Vad de flesta turister inte vet är att en elefant ägnar nästan hela dygnet åt att äta blad, rötter, örter och frukt. Elefanter som tvingas umgås och bada med turister hinner inte få i sig tillräckligt med mat. De svälter.
Del 2 - 10 elefantvänliga camp Text: Kim Wadström
10 ELEFANTVÄNLIGA CAMP
Så vet du om sanctuariet är en bluff.
Elefantvänligt betyder inte att skötarna verkar ta väl hand om sina elefanter eller att elefanterna ser ut att vara glada.
Det finns strikta kriterier för vad som är ett etiskt camp. Längre ned i texten förklarar jag hur du på bara en minut kan avgöra om det är etiskt eller en bluff.
Men först ska vi på ett besök i Klong Jark på södra Lanta Yai. Här har det funnits elefantridning i decennier. I dag finns fyra elefantläger. Tre av dem samarbetar och har i princip blivit ett, det ligger närmast vägen. Det fjärde håller till längre in i skogen, på vägen till vattenfallet.
Alla kallar sig för elephant sanctuary. Bara ett av dem är det, Following Giants.
World Animal Protection är en av världens största djurrättsorganisationer. De arbetar med att få elefantägare inom skogs- och turistindustrin att bilda kooperativ som förbättrar både människors och elefanters liv.
Charae "Ray" Sangkaow på Following Giants kommer från en familj som har varit mahouter och haft elefanter i sex generationer.
När han drev ett av ridlägren nere på Klong Jark började han utbilda besökare om mahoutkultur och elefanternas beteende. Åhörarna var så intresserade att Ray började fundera på om hans camp kunde fungera utan ridning.
- Jag såg hur mycket gladare elefanterna blev av att få ströva fritt, de uttrycker till exempel med ljud när de är glada och mår bra, berättar Ray.
Det var när han kom i kontakt med World Animal Protection för sex år sedan som idén om ett sanctuary slog rot på allvar.
Nu är Following Giants en av tio godkända sanctuaries i hela Thailand. Ray har utökat sin mark till 28 rai och skaffat fler elefanter, fem på Following Giants på Lanta och tre på lägret i Krabi med samma namn.
Eftersom World Animal Protection motarbetar handel med djur så köper inte Ray elefanter när han räddar elefanter från skogsarbete eller ridläger. Han hyr elefanter av deras ägare.
- Det kostar ungefär 50 000 baht i månaden att hyra en elefant.
Det var så Ray fick elefanten som stod kedjad söder om Old Town. Ett elefant-öde som upprörde många förra säsongen. Den får nu ströva fritt på Following Giants i Krabi.
Ray och hans tre elefantguider håller alltid en föreläsning om mahouter och elefanternas liv innan turen börjar.
På namntavlor och sociala medier berättar de om sina elefanters historia och personlighet. Just nu heter de Mae Thongsuk, Khamsung, Thang Mo, Khai Dam, Jahn Lek och Jahn Yai.
Alla är honor utom en, Khai Dam. Hanar kan bli aggressiva under parningstiden och är därför inte tillåtna att ha bland människor.
Khai Dam är den enda hane inom turistindustrin som får ströva fritt. Varje månad skickar Ray en rapport om hans beteende till myndigheterna. Han är inte så sällskaplig och håller sig lite för sig själv högst upp på en bergknalle.
Ray och hans familj äger 28 rai skog här vid vattenfallet på Klong Jark. Där får hans egna och de hyrda elefanterna ströva medan turister följer elefanterna när de badar, umgås och äter. Vilket de gör oavbrutet.
- Men den skog vi har räcker inte till för att föda elefanterna, trots att vi ständigt planterar nya träd. Därför måste vi också köpa in extra mat.
Elefanter äter ungefär 150 kilo gräs, buskar, kvistar, trädbark, rötter och lite frukt varje dag.
- De får ungefär 20 kilo frukt, mer ska de inte äta, då skulle de bli sjuka, förklarar Ray.
Trädbark är elefantgodis nummer ett. Barken innehåller kalcium och grovfoder, vilket underlättar matsmältningen. Betarna används för att skära in i stammen och riva av barkremsor. Några få hanar kan snabbt förstöra en hel skog.
Sexton till arton timmar, nästan 80 procent av ett elefantdygn går åt till att mumsa.
När jag besöker Following Giants berättar Ray om och om igen om en nykomlings låga vikt och att hon nu ätit upp sig och väger mer.
Till slut förstår jag varför Ray pratar så mycket om vad elefanterna väger. Det är ett mått på om de får leva ett naturligt elefantliv eller inte. Djur i läger som tvingas rida, bada och umgås med turister hinner inte äta så mycket som de behöver.
- Och den lilla mat de matas med av turisterna räcker inte på långa vägar för att kompensera, förklarar Ray.
Ett elefantläger med bad och matning, innebär att elefanterna hindras äta tio timmar. Det är förlorad ättid. Elefanter i turistindustrin blir därför ofta underviktiga och undernärda.
Det här är ett av de viktigaste skälen till varför man aldrig ska besöka ett camp där man tillåts rida eller bada med elefanterna. Men det finns fler.
Att tvätta elefanter ser härligt ut. Men skulle du tillåta främmande människor att krama och tvätta dig och dina barn? Svaret på frågan är självklart.
Elefanter har aldrig blivit tama. De är vilda djur med en naturlig rädsla för människor. De behöver sitt space och har integritet precis som vi. De litar bara på en enda människa, sin mahout, eller kwan chang som det heter på thai.
Elefanter som tillåter människor att rida eller bada gör det bara för att de är rädda för att bli bestraffade. Vill du betala för att upprätthålla ett system som bygger på våld och rädsla?
Finns det baby elefanter ska man vända i dörren. Det betyder att man föder upp elefanter in i fångenskap.
På Following Giants tillåts du aldrig röra eller bada utan elefanterna kan ströva så fritt de kan på sina 28 rai skog, vilket är en betydligt större yta än de andra tre har tillsammans.
Yta är en viktig fråga för elefanter. Ett stort djur som äter oavbrutet behöver stora arealer. I sitt naturliga tillstånd strövar elefanterna omkring 100 000 hektar.
Following Giants skog på 28 rai motsvarar 4,5 hektar, ett frimärke i jämförelse. Att hitta och följa elefanterna är alltså inte svårt, det handlar om en kort skogspromenad.
Men det är svårt för att inte säga omöjligt att ge elefanter tillräckligt stort område. Mark är dyrt i Thailand, särskilt i turistområden.
När turister och elefanter ska samsas på ett så litet område som några hektar krävs också att elefantförarna driver dem.
Om du lyssnar noga kan du höra hur mahouterna ger elefanterna kommandon. För att de inte ska springa ihop med turisterna talar man om när de ska stanna eller gå. Helt spontant är det alltså inte ens på Following Giants.
De måste också bindas fast på natten. Annars skulle de låmna lägtet. Elefanter vill ströva. Det ligger i deras natur.
Med det sagt: Following Giants är ett av endast tio godkända i Thailand. Det finns inget bättre ställe för elefanter som levt i fångenskap hela sina liv.
Rays grannar, det andra elefantlägret som kallar sig Elephant Sanctuary uppfyller inget av de krav man kan ställa på ett sanctuary.
Turisterna får kela, mata och bada och till och med sitta på elefanterna medan de badar dem. Elefanterna får inte röra sig fritt, det finns staket och rapporter om kedjor och oengagerade guider.
De andra företagen är inte glada över att allt fler rekommenderar Following Giants istället. Ray och de andra på Following Giants har en dröm.
- Jag hoppas att de följer efter oss och också de slutar låta turisterna bada och röra elefanterna.
SKILJ ELEFANTVÄNLIG FRÅN BLUFF
Det är inte svårt att veta vilket sanctuary som är elefantvänligt. Det tar bara några minuter. Utmärkande är:
• Du får inte röra elefanterna.
• Du får inte mata, bada eller rida.
• Det finns inga babyelefanter och uppfödning in i fångenskap.
• Det finns inga inhägnade områden med staket och de är inte bundna dagtid.
Tragiska bilder från Kims inlägg
En prisbelönt bild tagen av fotografen Adam Oswell från ett zoo där elefanter tvingades dyka för turister. Bilden heter ”Elefanten i rummet”. | |
Elefanter som tvingas bada med turister blir underviktiga och undernärda. Och de gör det bara för att de är rädda för att bli bestraffade. | |
Så här ryggskadad, mager och svältfödd blir en elefant som tvingas till elefantridning. |
Det här gäller inte bara elefanter. På en del håll kan man låta sig fotograferas med tigrar. Oftast drogade. Eller schimpanser, orangutanger. Bojkotta allt detta. Gå inte i turistfällan.
Rena barnkammaren i trädgården
Vattnade för första gången på mycket länge nu i onsdags. Man kan bara hoppas att regnperioden, den värsta är över nu. Jisses vad mycket smågeckos jag såg. Flyendes undan vattenstrålarna. Ett par centimeter stora bara. Måste ha fötts nu under tiden vi haft regnperiod. Ska se om jag hinner kunna ta någon bild på dem. De är snabba att sticka undan, de små rackarna.
Bra med framförhållning
7-10 december Hua Hin, 12-14 december Bangkok, 18-21 januari 2024 Bangkok. Så ser spelschemat ut framöver. Veckan vi är i Hua Hin, kommer inget “veckans inlägg” ut. Ej heller i januari i samband med besöket i Bangkok.
Men det vara snabba besked
Förra veckan funderade jag över årets julvärd. Men så i tisdags kom beskedet, David Batra. Ja men han kan nog bli en bra julvärd. En ödmjuk och humoristisk person som passar alldeles utmärkt.
Den maten visste var den tog
Gick i tisdag tror jag, till frisörskan för att äta. Ploen hade berättat att man kunde få Tom Yum Noodle Soup. Självklart måste man prova. Wow säger jag, vilken soppa. Den var riktigt stark kan jag lova. Men ack så god. Femton noodle av fem möjliga i betyg. Men sedan då? Stark mat ska ju ut också. Ja, ni fattar va? Men det är en annan historia.
Oj, övertiden sticker iväg
Dags för en avrundning. Det blev en tung och diger “veckans inlägg”. Bara elefanter väger ju en del. Men det var nog fler myror på min ena bild, än antalet elefanter som jag lade ut. “Jisses vad bron gungar, sa elefanten till myran. Ja, vi är ju två sa myran”. Så kanske det är myrorna som är orsaken till tyngden. Hur som haver med den saken. Ännu en helg med förhoppningar. Tänker närmast på V75. Kaffepengar tillbaka förra veckan.
Nu är allsvenskan i fotboll över för den här säsongen. Några kvalmatcher återstår dock. Därefter lär det väl bli en och annan hockeymatch, när Timrå spelar. Och AIK icke att förglömma. Sena nätter, men som statsanställd kan man flexa lite. Nu ska jag bara invänta dagens valutakurs. Brukar läsa av den runt 12-tiden. Nästa vecka ett litet jubileum. Mer om det då. Må så grankott allihop, och trevlig helg.
“You can’t wait until life isn’t hard anymore before you decide to be happy”
Jane Marczewski Mzansi Youth Choir’s Emotional Tribute
Jane "Nightbirde" Marczewski
Jane Marczewski slog igenom i den 16:e säsongen av ”America’s got talent” hösten 2021 under artistnamnet ”Nightbirde”.
I programmet berättade hon att hon där och då hade cancer i lungorna, ryggraden och levern.
– Jag har två procents chans till överlevnad, men två procent är inte noll. Två procent är något och jag önskar att folk visste hur fantastiskt det är, sa hon.
Hennes auditionframträdande med egenskrivna låten ”It’s ok” har i skrivande stund fått över 40 miljoner visningar på Youtube. Hon gick bort den 19 februari 2022, 31 år gammal
Hennes framträdande berörde även mig. Så pass mycket att jag ser det i stort varje vecka. Hämtar någon slags kraft, hur konstigt det än kan låta. Janes ord “You can't wait until life isn't hard anymore before you decide to be happy” är något jag numera alltid bär med mig.
2023 dyker så Mzansi Youth Choir's från Sydafrika upp i programmet. Där framför de en otroligt känslofylld tribute på "It's ok". Den ser jag också varje vecka. Så länken till vänster är Janes framträdande. Den till höger är framträdandet Mzansi Youth Choir's gjorde. Dessa länkar kommer alltid finnas med i mina veckoinlägg. Som en påminnelse om livet och Janes ord.