Finns slumpen eller ej

Mossa, mossa på er alla människobarn
Skrivet fredag 18 oktober 2024 Publicerat: 19 oktober 2024
Valutakursen denna fredag: 100 Thb 31,73 kr. För en vecka sedan: 31,21 kr.

Nu är det nära. Nästa vecka blir det Bangkok med trevligt sällskap. Och inte bara det. Min nya telefon anländer. Vet inte om jag skrivit om det tidigare? Nåja. Då börjar pysslet med att kopiera över allt från den gamla till den nya. Men jag är väl förberedd. Läst på hur man ska göra, sett på youtubefilmer. Hoppas det man läst och sett, fungerar även för mig.
I veckans inlägg, kan ni få läsa om den cliffhanger jag lade ut sist. En liten anekdot från en filminspelning. So let´s begin.  

Alla bilder på sidan är klickbara för större storlek.

SAMUT SAKHON WEATHER

Tyst i huset

Ploen for igår torsdag till munkarna. Men den här gången endast i dagarna tre. Inte som sist, då hon var borta i nio dagar. Bara att gilla läget. Går i alla fall ingen nöd på mig.

Mot Bangkok 

Tyvärr bara två nätter, men två är bättre än ingen. Har fixat första kvällen åt oss, vilket får bli en överraskning. Lär väl bli en del tunnelbana och Skytrain kan jag tänka mig. Tänkte den här gången köpa kort för tunnelbanan. Går lite snabbare då att passera spärrarna. Så slipper sällskapet vänta på mig då jag ska betala och fixa pollett. Tunnelbanekortet gör även att jag med min ålder, åker för halva priset. Tackar för kaffet. Min vanliga taxichaufför kör mig dit och hem om han är ledig. Avfärd tisdag morgon.
För den vetgirige är Bangkoks fullständiga namn som följer: Krung Thep Mahanakhon Amon Rattanakosin Mahinthara Yuthaya Mahadilok Phop Noppharat Ratchathani Burirom Udomratchaniwet Mahasathan Amon Phiman Awatan Sathit Sakkathattiya Witsanukam Prasit.

En glad och lycklig tjej

Tänk att få vara fin, om än för bara en kort stund. Kanske ska uppträda någonstans i några minuter. Men fotona lever kvar tack och lov. Säkert ett fint litet minne för den här tjejen. Min frisörska hon kan hon. Jag har sett barn här i shopen som Ploen har klätt upp. Vad lyckliga de blir. Jag också.

Glad och lycklig är inte jag

Kan inte bara vara slumpen om den nu finns, att jag inte fått mitt bankkort ännu. Det första kom inte fram som då Nordea makulerade. Beställde ett nytt den 25 september, och som ännu inte anlänt. Vilket det borde ha gjort. Blir att ta kontakt med Nordea igen. Grrr.
Har startat ett test, för att se hur lång tid det tar för ett brev att komma hit. Bifogar också resterna av ett telefonkort. I tron att det är ett bankkort typ. Får vi se om det kommer fram och när i så fall. Avlöper från Oskarshamn. (Foton: Stefan L)

Högt och stort

Tack och lov har man byggt många tempel och buddhastatyer på marknivå. Men också på höga höjder. Vet inte hur mycket man gått långt uppför, för att komma till ett tempel eller buddhastaty. Värsta klättringen jag gjort var uppför ett berg, vars mål var en grotta. Där inne i grottan fanns en tempelliknande byggnad. Vilket jobb det måste varit för att få dit allt byggmaterial. När det gäller buddhastatyer, ju större desto bättre. Och naturligtvis så högt upp som möjligt. Vissa av dem måste man bara besöka, för att visa att man varit där. Så man kan stryka dem från sin bucketlist.

Klicka på bilderna för större storlek

   

Say hello to Steve

Förra lördagen när jag satt vid datorn, hör jag röster från shopen. En man och en kvinna hade precis klivit in. Kvinnan var thai men mannen såg inte ut att vara detsamma. Ah, en farang. Bäst att gå och hälsa. Så låt mig få presentera Steve 73 år, från England men boendes i Frankrike. Gift med den thailändska damen. Hon har en kompis som i sin tur känner Ploen. Så har vi rett ut den saken. Hur som haver, så var Steve en mycket trevlig man att prata med. Tror vi satt i tre timmar och pratade om allt. Beatles, fotboll, London, bönder, Thailand och mycket annat. Bra för mig, så man får hålla engelskan igång. De kom tillbaka redan på måndagen igen för att prova mer kläder. Den här gången bara en timmes snack över en kopp kaffe. 

Lång tid

När det här inlägget publiceras, har jag varit här i Thailand hela fyra år och tio månader. Engelsmannen Steve frågade mig när vi satt och pratade, om jag längtade hem. Självklart kan man göra det ibland, men jag ångrar inte en dag att jag tog det här steget. Man kan vända och vrida på för- och nackdelar med en sådan här sak, men i slutändan väger det över till plussidan. Allting som jag fått uppleva och sett här, har varit värt mycket för mig. Så den nittonde december, när julpyntet är uppe på sin sedvanliga plats, blir det att fira min fem år här med en god middag ute. Självklart i sällskap med Ploen.

Andra av tre

Då har vi, eller Ploen rättare sagt, huggit ner den andra bananstocken. Kvar hänger nu en tredje, undanskymd bland de stora bladen. Från de två tidigare bananstockarna, återstår bara delar av stammarna, som ska huggas bort. Senaste bananstocken fick följa med till munkar som får den. Ännu en merit eller god gärning, att lägga till handlingarna.  

Förra veckans cliffhanger

Sommaren 1986, hade jag förmånen att få vara med en dag på inspelningen av Barnen i Bullerbyn, som Lasse Hallström regisserade. Dagens tagning var när Lasse skulle lämna och hämta skor hos skomakaren. I filmen en sur och butter man, men när han klev ur rollen var han en otrolig trevlig herre. Han var en av många amatörskådespelare som deltog i filmen. Hur som haver, exteriören av huset och interiören är inte samma hus. Vilket man skulle kunna tro. Se där vad man kan bli lurad.
Det kan man avslöja genom att jämföra bild 1 och 2. I bild 1 är dörren väldigt nära husgaveln och och man ser även ett fönster till höger i bilden. Bild 2 visar när Lasse stigit in i huset. Fönstret saknas och dessutom ser man ett bord och en stol, där egentligen husväggen borde vara. Bild 3 visar hur Lasse kikar in i rummet och på skomakaren som ännu inte syns i bild. Bild 4 visar nu skomakaren, där man ser en del av rummet som sträcker sig en bra bit åt vänster. Hoppas ni hängde med och förstod.
När man ser filmen och interiörtagningen, då står jag precis utanför det huset. Mitt namn kom tyvärr inte med i eftertexterna. Vi fick en bra guidning av inspelningsplatserna, fin intervju med Lasse Hallström, som var mycket trevlig även han att prata med. Några av barnen kunde vi också få ett samtal med. Bild 5 visar de tre husen som användes i filmen. Det här var och är min enda stora filminspelning jag varit på. Det blev ett minne för livet.         

PS…Det här var en önskan från Stefan L…DS

När man minst anar det, tar veckan slut

Så har man då kommit fram till slutet av veckans inlägg. Så mycket mer att förtälja finns nog inte. En lugn vecka där jag bara gått och räknat in dagarna inför Bangkok. Samt inväntat mitt förbaskade bankkort som inte vill dyka upp. Nästan, men bara nästan regn varenda dag. Några gånger under nätterna. Tar det aldrig stopp någon gång.
Mycket bokläsning har det blivit om inte annat. Patrick Ekwall, Viveca Sten och Jonas Moström. Fler står på kö. Står på kö gör även en rejäl V75-vinst. Snart lika sällsynt som ett frimärke, typ gult tre shilling banco. Ja ja, det är bara att gilla läget. Om man inte åt makaroner och falukorv ibland, skulle man inte förstå att njuta av oxfilén. Må så grankott allihop, och trevlig helg.

“You can’t wait until life isn’t hard anymore before you decide to be happy”
Jane Marczewski    Mzansi Youth Choir’s Emotional Tribute