God fortsättning på er alla. Hoppas av hela mitt hjärta, att ni haft en skön och trevlig jul så här långt trots rådande pandemi. Att alla som kan vara lediga, har njutit av tillvaron. Tyvärr finns det många som inte kan göra det. Tänker på alla som arbetar för högtryck på sjukhusen, och andra instanser som aldrig får stänga, fast det är jul.
Julafton här, var som vilken dag som helst egentligen, fast inte riktigt. Återkommer strax om den. Dock började veckan med att det var riktigt kallt här, och sedan har det bara fortsatt. Trots molnfri himmel och sol. Dock inget vatten på gatan, tack och lov. Lokalvalet är nu över, och den som vann, har lovat att se över vattenproblemen. Vi får väl se vad det löftet är värt framöver.

Men vi återvänder till julafton. För min egen del, var jag på resande fot. Först in till stan för några ärenden. Ett öde Samut Sakhon. Allt stängt. De som sålde mat, var enbart för take away. Det var riktigt sorgligt att se. Sedan hem till Ploens dotter, vars familj vi åkte vidare med, till Ploens ägor igen. Vi var där tidigare i veckan som jag skriver lite om, längre ner här i inlägget (Halvvägs till Hua Hin).
De ville väl kika idag, hur det har gått med röjning av sly etc. När vi var där, klockan var väl runt tvåtiden, kände jag något konstigt. Något välbekant. Det var magen som knorra och sa, “jag är hungrig”. Vi for iväg och kom allt närmaren gränsen till Burma. Mycket resorts här, men inte ett enda var öppet. Detta på grund av pandemin. Kom vi till en större vägkorsning, där man kunde tänka sig att det fanns något matställe, så var det naturligtvis tji. Stängt, öde överallt. Men efter mycket om och men, fann vi ett matställe. Vi ägde stället, då vi var de enda gästerna där. Mat har väl aldrig smakat så bra som just då. Även om köttbiten var som en skosula. Huvudsaken var, att knorret i magen gick över. Hemma igen strax efter åtta på kvällen, vilket gjorde att man hann med och se Kalle Anka och hans vänner. Självklart såg man Kan du vissla Johanna med Per Oscarsson. Saknar den mannen. Årets julvärd, Lars Lerin gjorde ett mycket positivt intryck på mig. Ödmjuk, lugn och med sina värmländska skrönor, satt jag där och skrattade för mig själv. Juldagen, lugn och fin. Ploens barnbarn kom och ville spela lite Playstation. 

Missade ni mitt inlägg på FB om paketet som kom i veckan, så får ni en chans till här. Jo men visst förstår ni, det kom ett paket. Från Sverige till mig. Det var min bästa vän som skickat en liten julklapp. Godis, snus, lite mer godis och tre stora tuber med Svennes kaviar. Jag som längtat att få komma till IKEA här och handla kaviar. Men nu behöver jag inte det på ett tag. Nu kan jag få min kaviar på äggmackorna till morgonfikat. Blev så himla glad. Tänkte skriva jäkla glad, men det kan man ju inte.

Cykeltur på 2 1/2 minut

Hade tänkt ta er med på en cykeltur till stan. Bara för att jag kan, men också få visa omgivningarna. Men jag får be att återkomma med den, behöver lösa en del saker först.

Byråkrati (om ni orkar läsa)

Fick ett mail för någon vecka sedan, att jag måste uppdatera min mailadress för min domän enrostinatten.com. Annars skulle jag förlora min domän. Mailet kom från det webbhotell jag använder. För webbhotellet hade jag en mailadress, för domänen en annan. Då tror systemet tydligen att man är två olika personer. Trots att mina namn finns med på mina mailadresser. Inget nickname här inte. Nu ville man att jag skulle uppdatera det sistnämnda, alltså domänen. Okey, gick in på deras hemsida, loggade in mig, inga problem. Letade upp mina uppgifter. Adressuppgifter för webbhotellet var det inga problem med. Namn, adress och telefon. Check! 

Nu börjar problemet. Uppgifterna för domänen stämde inte. Där var min gamla adress från Granlotiden, samt en mailadress som inte finns längre. För att kunna ändra dessa, var jag tvungen att rekvirera en sifferkod. Klickar på en länk för att göra det. För att då få sifferkoden, måste båda mina mailadresser vara lika. Om det inte är de, kontakta supporten. Kontaktar man supporten, svarar de inom 24 timmar. Jag får efter några mailvändor, att om jag inte har två lika mailadresser, kan jag skriva ut en blankett, fylla i uppgifterna och sedan skriva under den. Skicka den per mail tillsammans med en kopia av mitt körkort. Då hade jag redan förklarat för två personer, att jag har tyvärr ingen skrivare, ingen scanner samt att jag befinner mig i Thailand. Support nr 1, mailar då mig att jag kan använda blanketten. Suck. Support 2, säger efter ytterligare ett par mailvändor, att jag kan skriva av blanketten, fota den med mobilen samt fota av körkortet och skicka per mail. Efter det kommer mail från support 1, att jag kan skriva av blanketten exakt som den ser ut och……..suck.

Jag gjorde som support 2 sa, dock skrev jag inte av den exakt, utan skrev de uppgifter som de ville ha. Och allt detta för att ändra en bostadsadress samt en mailadress. Ni ska också veta att det var inga direkt personliga mail jag fick från dem, utom på slutet. Det var färdiga standardsvar hela tiden. Fick sedan mail att de mottagit mina uppgifter. Snart hoppas jag att allt blir godkänt, att jag kan få överlämna domänen till mig själv, från mig själv. Hur det går till att flytta en domän till ett annat webbhotell, den historien vill ni nog inte höra skulle jag tro. Byråkrati där också kan jag säga. Men det kanske så reglerna är.

Alla bilder på sidan är klickbara för större storlek.

EXTRA Fiskmarknad EXTRA

Förra lördagen, nåddes vi av beskedet att man ringat in 548 smittade av covid19. Detta efter att man påträffat en säljare, på en fiskmarknad här i Samut Sakhon dagarna innan. På webben kan man läsa att “lokalbefolkningen ombeds att avstå från att lämna sitt hus från 22:00 till 05:00. Andra spärrbegränsningar förväntas införas för att förhindra spridning till andra provinser i Thailand”. På söndagen hade antalet ökat samt spridit sig till andra provinser. Under veckan såg jag TV-bilder, där de spärrat av området med stora taggtrådsrullar. Vi får se var det här slutar. Bara att       “h  å  l  l  a    a  v  s  t  å  n  d”, mask på och tvätta händerna. I skrivande stund (fredag) har man nu påträffat över 1000 smittade. Många burmeser som arbetar här, och som troligtvis tagit med sig en del smitta. Samut Sakhon är nu i en 14 dagars lockdown. Får se om den förlängs eller inte. Lite fakta om Samut Sakhonprovinsen: Provinsen har 6082 fabriker med 233 071 migrerande arbetare och 122 213 thailändska arbetare. Området är en viktig produktionsbas för livsmedelsbearbetning, textilier, bildelar och gummiprodukter. Invånarantal, omkring 500 000. Filmen nedan, visar hur det såg ut vid marknaden på förmiddagen, julafton. 

 

Halvvägs till Hua Hin

Halvvägs till Hua Hin, har Ploen tillsammans med en syster, lite mark. Vi for dit förra söndagen för att kolla läget. Tror det är planer på att kanske börja odla någonting där eller bygga något litet hus. Höll mig dock lite på avstånd, då jag hade gått ner i ett dike fyllt med gyttja. Såg ut från början att det gick att gå just där, men icke. Som tur var, så kunde jag skölja av mig vid huset som ligger bredvid. På hemvägen först lite käk innan vi for vidare hemåt. Men plötsligt svänger vi av på en liten smal väg. Hus på bägge sidor, som såg ut som allt annat än bostäder, men där bodde folk i alla fall. Helt plötsligt öppnar sig en stor parkeringsplats, med höga berg i bakgrunden. Framför parkeringen fanns en liten marknad. Bakom denna, fanns en stor konstgjord sjö med en lång spång utefter sjön, man kunde vandra på. På vattnet såg man en hel del trampbåtar man kunde få hyra. Tog en promenad på spången en bra bit. Fiskar i vattnet och apor i träden. Mycket folk, så det verkade vara ett välbesökt utflyktställe. Mycket vackert med de höga bergen runtomkring. Vackert var det också, när Ploen frågade om jag hade 20 baht. Det var när vi vandrade omkring på den lilla marknaden. Hon ville köpa lite mat och pekade på en hund. Det är Ploen i ett nötskal. 

  

Det är väl typiskt

När det nu blåser så kalla vindar här, och det faktiskt är riktigt kyligt på dagarna, så händer det som inte får hända. Varmvattenberedaren går sönder. Fick köpa oss en billigare variant. Hade inte råd med en dyrare.

Gott nytt år på er och så avslutar jag med dessa goda råd från Stig Wiklund, mental tränare/coach att ta med sig in till nästa år:

Ge dig själv tillåtelse att prova något nytt
Ge dig själv tillåtelse att misslyckas
Ge dig själv tillåtelse att lära
Ge dig själv tillåtelse att lyckas
Ge dig själv tillåtelse att må bra